Diskriminering i familjefrågor

Förstudie 2014 och rapport

Göteborgs rättighetscenter – mot diskriminering (GRC) har under 2014 bedrivit en förstudie till projektet Diskriminering i familjefrågor. Förstudien har gett ut rapporten ”Jag vägde mellan att ställa mig på barrikaderna eller att låtsas vara normativ…” – Erfarenheter av diskriminering i familjefrågor, som går att ladda ner här. I rapporten delar många olika sorters familjer med sig av sina erfarenheter av sämre behandling, fördomsfullt bemötande, bristande information och negativa självbilder. Familjerna upplever problem med lagstiftning, myndigheter och enskilda aktörer. Rapporten avslutas med reflektioner kring ett normkritiskt och intersektionellt förhållningssätt till arbete mot diskriminering i familjefrågor.

Förstudien har bedrivits med hjälp av medel från Västra Götalandsregionens projektbidrag för arbete med mänskliga rättigheter. Samarbetsorganisationer har varit Kulturgruppen för resandefolket, RFSL Göteborg,
Kvinnojouren ADA, Ibn Rushd studieförbund, HSO Västra Götaland och HSO Göteborg. Göteborgs rättighetscenter har ansökt om ytterligare medel från Allmänna arvsfonden för att bedriva projektet vidare under 2015-2017.

Bakgrund

Familjer ser mycket olika ut. Trots det är lagstiftning, praxis och rutiner framförallt anpassade till en idealbild av den traditionella svenska kärnfamiljen. Andra typer av familjer upplever därför oftare diskriminering, fördomsfullt bemötande och brist på relevant information från myndigheter. GRC har i sin rådgivning fått höra om brister från muslimska familjer, regnbågsfamiljer, ensamstående föräldrar, familjer med våld i nära relationer, familjer med personer med funktionsnedsättning, familjer ur de nationella minoriteterna och många fler. Barn är särskilt utsatta, genom diskriminering riktat direkt mot dem men också genom diskriminering riktat mot deras föräldrar. Risken är då att barnets bästa inte tas tillvara. Problemen handlar till exempel om bemötande hos mödravård/förlossning/barnvård, möjligheter till rättsligt föräldraskap och närståendeadoption, information om föräldrapenning samt genomförandet av sociala insatser och tvångsomhändertaganden. I flera fall samspelar familjesituation och flera diskrimineringsgrunder vilket ytterligare komplicerar problemen. Ett exempel är att våld mot kvinnor av en man i nära relation kan ge dem post-traumatiskt stressyndrom eller annan psykisk funktionsnedsättning, vilket sedan har bedömts ligga dem till last i en vårdnadstvist. Vi har även sett hur personer med funktionsnedsättning får mindre bistånd av personlig assistans eller ledsagning med hänvisning till att deras partner kan hjälpa dem.

Utöver enskilda klienter har GRC:s medlemsorganisationer efterfrågat arbete mot diskriminering av familjer, särskilt Kulturgruppen för resandefolket och RFSL. De har vittnat om att det inte bara handlar om individuella problem utan problematiska strukturer som drabbar flera av deras medlemmar och deras barn. Vi har även fått liknande information av kvinnojourer, muslimska organisationer, funktionshinderorganisationer och nätverket för familjepolitisk opinionsbildning bestående av RFSL, Femmis, Sveriges Makalösa föräldrar, Polyföreningen och RFSU. GRC har haft samråd med ett flertal av dessa organisationer i utformningen av detta projekt.

Även familjerättslig litteratur saknar mångfaldsperspektiv och utgår ifrån kärnfamiljsidealet. Göteborgs rättighetscenters jurist Erik Mägi har därför tillsammans med den normkritiska pedagogen Lina-Lea Zimmerman skrivit en lärobok om familjejuridik med ett normkritiskt perspektiv. Boken slutredigeras för tillfället och ska ges ut av Studentlitteratur under våren 2014.

Flera myndigheter och organisationer inom det civila samhället har arbetat för att förbättra situationen för olika samhällsgrupper och samhällsområden. Västra Götalandsregionen arbetar bland annat med att ett människorättsbaserat arbetssätt ska genomsyra regionens alla verksamheter. Även Göteborgs Stad arbetar aktivt för att ett MR-perspektiv ska vara grundläggande i all kommunal verksamhet. Det saknas fortfarande ett samlat intersektionellt grepp som belyser problemen med information, bemötande och diskriminering av familjer.

Syfte

Syftet med detta projekt är att ta tillvara på de mänskliga rättigheterna så att alla familjer och barn med lika möjligheter kan vara delaktiga och ta del av samhällets välfärd, verksamheter och service. Projektet ska främja jämlik behandling och inkluderande bemötande av alla typer av familjer, utifrån samtliga diskrimineringsgrunder (kön, könsidentitet, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, ålder och sexuell läggning). Projektet ska möjliggöra för GRC att gå på djupet och utveckla metoder för intersektionellt och normkritiskt arbete med familj och diskriminering.

Projektet har två målgrupper. Den ena målgruppen är myndigheter och andra institutioner som möter familjer, såväl föräldrar som barn. Den andra målgruppen är organisationer som företräder olika utsatta och normbrytande familjer.

Projektets mål är att synliggöra systemfel i lagstiftning, praxis och rutiner som kan riskera att skapa diskriminering, fördomsfullt bemötande och bristande information samt att föreslå förbättringar för att komma till rätta med problemen. Projektet ska ge målgrupperna kompetensutveckling genom utbildning och metodutveckling. Projektet ska även sammanställa lätt tillgänglig information om rättigheter och regler för vad som gäller för olika typer av familjer.

Genomförande och spridning

GRC bedriver under 2014 en förstudie till projektet i syfte att samla information, testa projektaktiviteter och utveckla projektidén ytterligare tillsammans med våra samarbetsorganisationer Kultugruppen för resandefolket, RFSL Göteborg, Kvinnojouren ADA, Ibn Rushd studieförbund, HSO Västra Götaland och HSO Göteborg.

Projektet är sedan planerat att genomföras under tre år, 2015-2017. Det första året ska omfatta en inledande fas med kunskapsinventering, en fas med utredning av upplevd diskriminering i familjefrågor samt en slutfas med författande av en utredningsrapport. Det andra året kommer att ägnas åt utarbetande av metod- och utbildningsmaterial, sammanställande av en digital informationsbank samt spridning av dittills uppnådda resultat, bland annat genom en konferens. Under det tredje året ska projektets resultat spridas i ökad omfattning, framför allt med hjälp av olika utbildningsinsatser och presentationer på flera platser i landet.

Projektledare och den som huvudsakligen genomför projektets aktiviteter kommer att vara Göteborgs rättighetscenters jurist Erik Mägi som är expert på familjerätt och diskriminering.