Vad är hatbrott?

Vad menas med hatbrott?

Hatbrott kan vara till exempel att slå någon för att den är muslim, eller att skriva på en öppen internetsida att alla romer är kriminella.

Hatbrott betyder brott som begås av en person där motivet förklaras utifrån en negativ inställning till en person
eller en viss grupp på grund av deras ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung, trosbekännelse, s
exuella läggning eller annan liknande omständighet (till exempel könsöverskridande identitet eller uttryck).
Det vill säga brott som kan ha till exempel antisemitiska, homofobiska eller transfobiska motiv.
Den vanligaste typen av hatbrott är de med främlingsfientliga eller rasistiska motiv.
Ett exempel är om någon slår sönder fönstren i en moské för att skrämma personer med invandrarbakgrund.

Alla typer av brott kan vara hatbrott, men det finns två brott som i lagen definieras som just hatbrott. Dessa är hets mot folkgrupp och olaga diskriminering. Övriga brott blir hatbrott rent juridiskt genom speciella regler för hur gärningsmannen ska bestraffas, så kallade straffskärpningsregler.

Straffskärpningsregler

Hatbrott kan syfta på de så kallade straffskärpningsregler som finns.
Det betyder att om en person har begått ett brott, exempelvis misshandel,
med motivet att kränka brottsoffret på grund av till exempel dennes sexuella läggning
så kan brottsutövaren få ett hårdare straff.
Även om den skyldige tror att offret är homosexuell utan att veta och därför misshandlar personen
så anses det vara ett hatbrott.

Hets mot folkgrupp

Hets mot folkgrupp är ett av de brott som definieras som hatbrott. Brottet innebär att någon, genom uttalande eller genom meddelande som sprids, hotar eller uttrycker förakt för en grupp människor på grund av deras ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung, trosbekännelse eller sexuella läggning. Den som gör sig skyldig till brottet hets mot folkgrupp straffas med fängelse eller med böter. Bedöms brottet som grovt blir man dömd till fängelse. Vid bedömningen lägger man då stor vikt vid om meddelandet har haft ett särskilt hotfullt eller kränkande innehåll, och om det har spridits till många personer.

Att uttrycka förakt kan vara att tala nedsättande om en grupp människor. En bild, ett yttrande, ett flygblad, en gest/handrörelse eller en uppgift på Internet som sprids kan anses som meddelande och därmed vara föremål för brottet hets mot folkgrupp.

Exempel på brottet hets mot folkgrupp är ett flygblad med kränkande innehåll mot homosexuella eller att en person har ett hakkors runt armen samtidigt som hen uttrycker förakt mot judar.

Olaga diskriminering

Olaga diskriminering är det andra brottet som definieras som hatbrott. Brottet olaga diskriminering innebär att exempelvis företagare eller anställda i allmän tjänst i sin verksamhet erbjuder en person sämre villkor på grund av personens etnicitet, religion eller sexuella läggning. Den som gör sig skyldig till brottet olaga diskriminering straffas med fängelse eller med böter.

De personer som kan göra sig skyldiga till brottet olaga diskriminering är i princip företagare, anställda i allmän tjänst, politiskt valda förtroendepersoner och personer som anordnar allmänna sammankomster (exempelvis demonstrationer och mässor).

Själva diskrimineringen kan bestå i både aktivt och passivt handlande. Det kan alltså handla om till exempel uttalanden, att kräva att någon betalar överpris, att låta någon vänta längre än andra eller att inte ge en person någon service alls.

Exempel på brottet olaga diskriminering är om ett bostadsbolag inte vill hyra ut lägenheter till homosexuella par, om någon inte blir insläppt på restaurang för att hen är rom eller om en person inte får besöka en utställning för att hen är muslim.

Diskrimineringslagen eller brottet olaga diskriminering?

Vad är skillnaden och vad spelar det för roll?

Skillnaden mellan diskrimineringslagen och brottet olaga diskriminering är att diskrimineringslagen täcker in fler situationer. Brottet olaga diskriminering gäller till exempel inte på utbildningsområdet, vilket diskrimineringslagen gör. Vidare skyddar brottet olaga diskriminering endast diskrimineringsgrunderna etnicitet, religion eller sexuell läggning, medan diskrimineringslagen dessutom förbjuder diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet och uttryck, funktionsnedsättning och ålder.

En situation kan omfattas av både diskrimineringslagen och förbudet mot brottet olaga diskriminering, och då går det att använda båda lagarna. Används diskrimineringslagen är det den personen som blivit utsatt för diskriminering, eller dennes ombud, som för talan i domstol mot den som diskriminerat. Brottet olaga diskriminering kan en enskild själv anmäla till polisen, men det blir en åklagare som utreder om brott har begåtts och som för talan i domstol.

En viktig praktisk skillnad är att det är lättare att nå framgång i domstol med hjälp av diskrimineringslagen än med hjälp av förbjudet mot brottet olaga diskriminering, eftersom det ställs högre krav på bevisning i brottmål. En annan viktig skillnad är att i en rättegång om skadestånd enligt diskrimineringslagen (så kallad diskrimineringsersättning) riskerar den part som förlorar att behöva betala rättegångskostnaderna för den vinnande parten.